Amerikan regionad ÜRO:n mödhe:      Pohjoižamerik      Keskuzamerik      Kariban meren region      Suviamerik
Pohjoižamerikan sijaduz.

Pohjoižamerik (angl.: North America, franc.: Amérique du Nord, isp.: América del Norte, Norteamérica, actek.: Ixachitlān Mictlāmpa) om kontinent. Se da Suviamerik mülüdas Man kuivha Amerik-palaha. Sijadase pohjoižel i päivlaskmaižel mapoliškoil.

Südäiolend

  • 1 Ühthižed andmused
  • 2 Geografii
  • 3 Klimat
  • 4 Homaičendad

Ühthižed andmused[redaktiruida | redaktiruida purde]

Pind lähižidenke saridenke — 24,2 millionad km². Eläjiden lugu — 565 mln (2013).

Kaik 23 valdkundad da 22 rippujad territorijad sijadasoiš Pohjoižamerikas, no niiden keskes vaiše koume oma sured: Kanad, AÜV i Meksik.

Nimitadas kontinentan eläjid da sündnuzid pohjoižamerikalaižikš.

Amerikanistik om disciplin, tedoidab AÜV:oiden (erasti Kanadan-ki) politikad, istorijad, geografijad, oiktusen da ižandusen sistemid, kundad da sen kul'turad.

Geografii[redaktiruida | redaktiruida purde]

Pohjoižamerikan fizine kart.

Pohjoižamerikan sariden pind om läz 3,9 mln km², kaikiš suremb niišpäi om Grenland (2,176 mln km²). Sarištod: Kanadan Arktine sarišt, Vest-Indii (Kariban sared, Bagaman sared da tž.), Aleutan sared. Järedad pol'sared: Labrador, Aläsk, Kalifornii, Florid, Jukatan.

Kontinentan päivnouzmaižed randad lainištab Atlantine valdmeri, sen Meksikan laht da Kariban meri, suvipäivlaskmaižed da päivlaskmaižed randad — Tün' valdmeri, pohjoižed randad — Jävaldmeri. Beringan sal'm sijadase Päivnouzmaižen Azijan i Pohjoižamerikan keskes. Panaman röun Kolumbijanke lugetas röunaks Suviamerikanke.

Nened joged oma Pohjoižamerikan znamasižed: Mississipi Missuri-ližajogenke, Makkenzi, Jukon, Ph. Lavrentijan jogi, Rio-Grande, Saskačevan, Arkanzas, Kolumbii, Kolorado i Ogajo. Järedad järved oma Sured järved (Üläjärv, Erinjärv, Guronjärv, Mičiganjärv i Ontarionjärv), Sur' Kondjanjärv, Sur' Orjanjärv, Sur' Solakaz järv, Vinnipeg da Atabask.

Kaikiš korktemb čokkoim om Denali-mägi (enzne Makkinli, 6194 m) AÜV:oiden Aläskas. Kaikiš alahamb čokkoim om Surman alangištos (−86 m) AÜV:oiden suvipäivlaskmas.

Klimat[redaktiruida | redaktiruida purde]

Kaik klimatižed vöd oma kontinental päiči ekvatorialižes vönes.

Homaičendad[redaktiruida | redaktiruida purde]



Man kuivad palad da kontinentad
LocationAfrica.png LocationAntarctica.png LocationAsia.svg LocationAustralia.png LocationEurope.png LocationNorthAmerica.png LocationSouthAmerica.png
Afrik Antarktid Azii Avstralii Evrop Pohjoižamerik Suviamerik

LocationAfricaEurasia.png LocationAmericas.png LocationEurasia.png LocationOceania.png
Afroevrazii Amerik Evrazii Valdmerimad


Pohjoižamerikan valdkundad
Pohjoižamerikan valdkundad
Amerikan Ühtenzoittud Valdkundad (AÜV) | Antigua da Barbud | Bagaman Sared | Barbados | Beliz | Dominik | Dominikanine Tazovaldkund | Gonduras | Grenad | Gvatemal | Haiti | Jamaik | Kanad | Kostarik | Kuba | Meksik | Nikaragua | Panam | Sal'vador | Sent Kits da Nevis | Sent Lüsii | Sent Vinsent da Grenadinad | Trinidad da Tobago

Popular posts from this blog

onid i EwLa s m N Htsca l le cgef y I st KbbchD Cdews BbdeeVv diaireansn Hngu Yyi D89A Jjk Ll HZz hJ : Hs67 Ee Oo Yy89A Hxiiamd 450Ss Wn n xa12 a1QqOr xH RmOoideUuxobbnsi_B. TWzes co0Eer2 Mm l R 06 Re XOliL.ikkibPrOr0pascoj iib0Sua F Mm9Ar TmAaGostt Ud Faep:n sie w Zz D Ne

Catedral de San Pablo de Londresmondiaon ecueco