Montana Uuf
Montana (State of Montana) ta un di e sinkuenta (50) estadonan di e pais Estadonan Uni di Merka , i tin un populashon di 967,440. E kapital di Montana ta Helena. E parti wést di e estado ta kubri dòr di varios kadena montañosa ku ta duna e estado aki su nomber dirigi for di e nomber spaño pa sero montaña.
Montana tin varios nomber, mayoria di nan inofficial. Por ehempel "The Treasure State"(pap.estado di tesoro) anto "Big Sky Country,"(pap.:pais ku shelu grandi). Tambe e tin varios slogan inkluendo "Land of the Shining Mountains,"(pap.terra di serunan brillante) anto mas recien, "The Last Best Place."(e delaster luga mihó. E estado ta e di 4 mas grandi den superficio i e di 44 den poblashon. P'esei e tin e di 3 desidat mas chikitu na estadonan Uni. Su ekonomia ta basá primeramente riba kuido di bestia, plantashon di trigo, crudo anto karbón den oeste i palú, turismo anto eskevashon di piedra na parti wést. Millones di turista pa aña ta bishita e parkenan di glacier national park i [[Yellowstone national park. Ku ta trese hopi turismo na e estado.
Geografia[editá | editá fuente]
Ku un area di tera di 381,087 km kuadrado, e estado ta e di 4 mas grandi den estadonan uni despues di Alaska,Teksas i California. E estado ta gréns na e pais di Canada na nort na parti oeste e ta gréns e estadonan di North dakota anto South Dakota, na parti suit Wyoming i parti suitwést ta keda e estado di Idaho
E topografia di e estado ta hopi defersika, e ta di splits den 3 region, parti west i parti oeste. Montana ta konose pa su seronan den e region west ku ta pertenesé na e kadena montañosa di Rocky Mountians. Ongeveer 60% di e estado ta plat. Billings ta e stat mas grandi di Montana.
Flora[editá | editá fuente]
Vegetasion di e estado ta inklui varios mata konifra. Mondi ta kubri ongeveer 25% di e estado su superficie
Billings ta e stat mas grandi di Montana.
2ce12L97ou Zeatdthfn arpνikσd azKα J50aίτεVvατςuyKk